~Bakom kulisserna~
*Spoilervarning*
Skrevs: 2020-10, 2021-04, 2022-04
Jag hade länge planer på att delta i Club Cosmos novelltävling under 2020, men tiden försvann eller gick åt till andra skrivprojekt. Deadline var sista oktober, och det var med ett par, tre veckor till godo som jag faktiskt började få bitar att falla på plats som gjorde att jag trodde att jag skulle kunna delta.
Tidigare under året hade jag kommit en bit på två andra science fiction-projekt, Natalie 2.0 och Revisorn på Ulceris. Det kändes rätt naturligt att om jag skulle delta i den här science fiction-novelltävlingen, då borde min berättelse utspela sig i samma universum som mina påbörjade projekt vilket gjorde att jag redan hade en del världsbygge på plats. I tävlingen skulle man utgå från en bild, och jag valde en som föreställde en flaska med dryck och texten ”Fine Space Port”, som jag tolkade som ett slags portvin.
Jag hade tidigare under året inspirerats av en gammal skoluppsats med titeln Avhopparen när jag skrev novellen Näktergalen i Logtown City. Tanken hade först varit att uppsatsen skulle utgöra version 1.0, men novellen blev så pass annorlunda att uppsatsen fick sparas till framtida projekt.
Avhopparen utspelade sig i St. Petersburg under efterdyningarna av kalla kriget. Läsaren får följa en rysk militär som i hemlighet samarbetar med en amerikansk-polsk organisation som smugglar ut ryska avhoppare till västvärlden. Uppsatsen utspelar sig i huvudsak inne på en bar nere i hamnen där huvudpersonen samtalar med en person som ska hoppa av. Det finns en liten tvist här: i uppsatsens klimax blir de påkomna av KGB och även huvudpersonen tvingas hoppa av.
Det kändes någonstans som att flaskan med portvin passade ihop med avhoppande spioner på en sjaskig bar. Jag ville återanvända huvudpersonen från min ännu ej avslutade kortroman Revisorn på Ulceris, den intergalaktiska prisjägaren Tom Frisk, och jag ville smyga in några kopplingar till Natalie 2.0. Tom fick här axla rollen som den ryska militären, men han hjälper inte längre avhoppare utan blir av misstag indragen i en spionhistoria tack vare just det här fina portvinet.
Jag tyckte att min novell blev rätt bra, jag kände mig nöjd med den och den hade mycket kvar från min gamla gymnasieuppsats. Med två dagar kvar innan deadline skickade jag in den till Club Cosmos tävling. Sen dröjde det tre månader innan de tre vinnarna (av 75 inskickade bidrag) korades. Min Avhopparen var tyvärr inte en av dem.
Ett halvår senare passade det bra att återvända till min sci fi-novell, när andra projekt var avklarade och min debutroman var släppt. Jag hade släppt tanken på att få ut Avhopparen på marknaden redan nu (eftersom den utspelas efter Revisorn på Ulceris och har kopplingar till Natalie 2.0, vore det bättre om novellen släpptes efter romanerna), men en redigering av novellen låg rätt i tiden. Tävlingsbidraget slutade på 6 143 ord, medan den färdigredigerade stämplade in på 9 867, en lätt ökning på 60%. Precis som med Näktergalen insåg jag även att det återstod alldeles för lite av min ursprungliga skoluppsats för att den skulle kunna kallas version 1.0.
Långnovellen gick sedan ut till testläsare på BetaReader. Jag fick in en hel del bra synpunkter som jag sparade ner till framtiden. Nästan ett år gick innan jag fick anledning att återkomma till Avhopparen. Vid det laget hade långnovellen Natalie 2.0 blivit romanen Operation Mendel, och jag hade skapat mig en mer genomarbetad science fiction-värld. I april 2022 blev jag kontaktad av Club Cosmos. De kom ihåg mig från novelltävlingen 1,5 år tidigare, och frågade om jag möjligtvis ville delta med mitt tävlingsbidrag (Avhopparen) i ett kommande nummer. En riktigt ära och jag tackade ja på stående fot!
Jag genomförde en ny redigeringsrunda med hjälp av kommentarer jag fått från BetaReader, mina egna anteckningar samt kommentarer från Club Cosmos (som visserligen var på förra versionen av novellen). Längden kapades ner till 9 402 ord. Club Cosmos var nöjda med den, och i oktober samma år publicerades Avhopparen i nummer 12 av Brev från Cosmos.